Skip to main content
Blog

Så fungerar bolagens frivilliga anhörigspärrar

När en närstående har ett spelproblem är det ofta anhöriga som först söker efter ett sätt att stoppa det. En vanlig fråga är om man som förälder, partner eller syskon kan ringa ett spelbolag och begära att kontot stängs. Svaret är juridiskt komplicerat: spellagen 2019 ger anhöriga ingen formell rätt att spärra någon, men flera bolag med svensk licens erbjuder ändå frivilliga så kallade anhörigspärrar. Den här genomgången reder ut hur de fungerar i praktiken, vad som händer när du kontaktar kundtjänst och var gränserna går.

Vad en anhörigspärr är och inte är

En anhörigspärr är i praktiken en kundserviceåtgärd, inte en lagstadgad rättighet. När en anhörig hör av sig till ett spelbolag och uppger att en person har problem med spel om pengar kan bolaget välja att stänga eller pausa kontot. Det finns ingen enhetlig branschstandard för hur detta ska gå till, vilka bevis som krävs eller hur länge en sådan spärr gäller. Varje bolags villkor styr, och de kan ändras utan att någon myndighet behöver godkänna ändringen.

Det här skiljer sig skarpt från det nationella självavstängningsregistret Spelpaus.se, som administreras av Spelinspektionen och verifieras med BankID. Spelpaus blockerar åtkomst hos samtliga licensierade spelbolag och omfattar nätcasinon och kommersiell vadhållning. En anhörigspärr gäller däremot bara hos det enskilda bolaget, och bara så länge bolaget självt väljer att upprätthålla den. Den som vill ha en bindande spärr över hela marknaden måste alltså fortfarande gå via Spelpaus, vilket kräver att personen själv loggar in med BankID.

Det finns en viktig asymmetri här som sällan lyfts fram. Spelpaus erbjuder tidsperioder på en, tre eller sex månader samt tills vidare. En tills vidare-avstängning gäller i minst tolv månader, och Spelinspektionen godkänner inte undantag eller förtida hävning. Anhörigspärren har inga sådana garantier. Den kan hävas av bolaget, löpa ut utan förvarning eller aldrig registreras korrekt eftersom den ofta hanteras manuellt av kundtjänstpersonal.

Så går en anhörig tillväga i praktiken

Det finns ingen central kontaktväg. Den anhörige måste vända sig direkt till varje enskilt spelbolag där personen har konto, och proceduren varierar. Vissa bolag har en särskild e-postadress eller ett formulär för anhörigärenden, andra hänvisar till den vanliga kundtjänsten via chatt eller telefon. I regel efterfrågas personens namn, personnummer och ibland även kontonummer eller användarnamn. En del bolag kräver att den anhörige kan styrka sin identitet och sin relation till spelaren, till exempel genom att visa att man är förälder till ett minderårigt barn.

Vad som händer efter att begäran lämnats

När bolaget tar emot begäran gör det en manuell bedömning. Det finns ingen skyldighet att stänga kontot, och bolaget kan neka om det inte anser att underlaget räcker. Om spärren beviljas registreras den vanligen som en manuell avstängning i bolagets eget system. Det innebär att kontot stängs för inloggning och spel, men det ger ingen spärr mot att personen öppnar ett nytt konto hos ett annat bolag. Eftersom Spelpaus blockerar åtkomst hos samtliga licensierade spelbolag är det fortfarande det enda verktyget som ger ett brett skydd.

En annan faktor är direktreklam. En registrering i Spelpaus innebär förbud mot direktreklam från licensierade bolag, vilket är en konkret fördel för den som vill minska exponeringen. En frivillig anhörigspärr hos ett enskilt bolag har ingen sådan verkan gentemot andra aktörer. Den anhörige kan alltså behöva upprepa proceduren hos varje bolag, och reklam från andra håll fortsätter att nå personen.

Det är också värt att känna till gränsen mot oreglerade casinon. Spelinspektionen är tillsynsmyndighet för kommersiell spelverksamhet med svensk licens, men har ingen jurisdiktion över bolag som saknar svensk licens. En anhörig som vänder sig till ett oreglerat casino kan inte räkna med samma konsumentskydd, och där finns ingen koppling till Spelpaus över huvud taget. För den som söker ett casino utan spelpaus är det just denna frånvaro av reglering som gör att varken självavstängning eller anhörigspärr fungerar som skydd. Den som vill läsa mer om hur licensierade aktörer skiljer sig kan jämföra villkoren hos exempelvis Coin Casino via se-coincasino.com, men själva spärrfunktionen är alltid beroende av vilken licens bolaget har.

För den som vill förstå helheten: spellagen trädde i kraft 1 januari 2019 och omreglerade den svenska spelmarknaden. Lagstiftaren valde att bygga konsumentskyddet kring individens eget ansvar och det nationella självavstängningsregistret, inte kring anhörigas möjlighet att ingripa. Anhörigspärrarna har vuxit fram som en branschpraxis vid sidan av lagen, och de är därför oreglerade. Det betyder att de kan fungera väl hos ett seriöst bolag men sakna verkan hos ett annat, utan att någon regel överträds.

Praktiskt innebär det att en anhörig som vill stoppa ett spelproblem bör göra två saker parallellt. Dels kontakta kundtjänsten hos varje berört bolag och begära en frivillig spärr, dels försöka få personen själv att registrera sig i Spelpaus för en tidsbestämd avstängning eller en tills vidare spärr. Det senare ger bindande verkan över hela den licensierade marknaden, inklusive förbud mot direktreklam, medan det förra är ett komplement som aldrig kan ersätta registret. Dokumentera varje kontakt med bolagen, spara bekräftelser och följ upp om spärren inte upprätthålls. Frivilliga anhörigspärrar är ett stöd, inte ett skydd, och den som vill ha ett hållbart stopp måste utgå från Spelpaus och den enskildes eget BankID.